BigBengtMuseum_upplevelser

Big Bengt

Redan 1966 slog Bengt Erlandsson upp portarna till sitt High Chaparral. En unik plats, skapad av en unik man som med en stor portion envishet, fantasi och småländsk ihärdighet förverkligat sin dröm. Det som från början skulle vara ett manifest för frihet är idag en av landets mest kända turistattraktioner med ett unikt och mytomspunnet tema: Vilda Västern. Läs den spännande sagan om Big Bengt, mannen med världens vildaste fantasi.

Uppväxten

Bengt Tage Erling Erlandsson, den här berättelsens huvudperson, föds den 10 oktober 1922 i den lilla byn Brännehylte i Småland. Hans föräldrar, Carl och Hildur Erlandsson, driver ett skogsbruk och ett sågverk på sin gård. Bengt växer upp med sju syskon i en barndom fylld av lek och bus, men också av hårt arbete. Föräldrarna sliter med skogsarbete och att sköta lantbruk och sågverk, och barnen får tidigt hjälpa till med sysslorna.

För Bengt uppstår drömmen om Amerika tidigt. Livet på den småländska landsbygden under 1920-talet präglas av dåliga skördar och fattigdom, och många smålänningar väljer att söka lyckan på andra sidan Atlanten. De här historierna får Bengt nys om då han ofta sitter och lyssnar till de vuxnas samtal. Så fort det kommer besök till gården sitter Bengt vid köksbordet med spetsade öron. Här får han höra de mest fantastiska historier om spännande händelser och livsöden. Särskild fascination har han just för berättelserna om de modiga smålänningarna som emigrerat till Amerika. Bönder, skogsbrukare och affärsmän som reste till ett främmande land på andra sidan klotet för att starta upp ett nytt liv för sina familjer. Bengts nyfikenhet växer och han plöjer alla böcker han får tag i som handlar om nybyggarna i Vilda Västern, cowboys och indianer. Någonstans här föds hans dröm om att själv någon gång få gå på amerikansk mark och se nybyggarstäderna med egna ögon.

Även affärsmannen i Bengt uppstår tidigt. I Brännehylte driver hans farfar Alexander en egen liten industri, där han bland annat tillverkar sopborstar och kvastar. Bengt är där nästan varje dag och hjälper till med både tillverkningen och affärerna. Så småningom kommer han på att han kan packa med sig kvastar och sopborstar i skolväskan och sälja dem till gårdarna på vägen hem från skolan. Det blir sena kvällar längs vägarna, men Bengt tycker det är roligt att göra affärer och kunna tjäna sina egna pengar. När han är 13 år har han lyckats spara ihop till att köpa sig en alldeles egen cykel. Lyckan är total. Bengt lastar cykeln full med varor och utökar sin försäljningsverksamhet.

En ung affärsman

När Bengt slutar skolan är han sedan länge en erfaren försäljare och en känd profil i Gnosjöregionen. Ett område som i slutet av 1930-talet har cirka 30 företag, men ett spirande företagsklimat och entreprenörskap som ska bli grunden till det världskända begreppet ”Gnosjöandan”.

Bengt hjälper sin pappa med arbetet på gården i några år, innan han tar körkort och får anställning som mjölkbilschaufför i Hillerstorp. Det trivs han bra med, att få åka mellan mejeriet och gårdarna i Gnosjöområdet och träffa människor att prata och skoja med varje dag. På en av gårdarna möter han också sin stora kärlek och livskamrat Hillevi, som arbetar där som mjölkpiga.

Under sina turer i mjölkbilen passerar Bengt rader av fabriker som ligger utmed vägarna. Han får ofta syn på kasserade plåtbitar och annat spillmaterial som ska skrotas. Bengt tycker det är synd att så mycket fint och användbart material ska gå till spillo, och frågar fabrikörerna om han inte kan få ta hand om det. Så småningom köper han sig en svarv och en hyvel och startar upp en egen liten verksamhet på gården hemma i Brännehylte. Detta blir detta starten på Bengts livsverk och en lång rad av affärer och verksamheter. Efter kriget startar Bengt upp firman Brännehylte Mekaniska tillsammans med sin svåger Tage Björkman. Fabriken ligger intill Bengts barndomshem, och här tillverkar de bland annat köksredskap, trädgårdsartiklar, gångjärn och konsoler. I takt med att firman växer utökar Bengt sin handel och köper inte bara upp överblivet material utan snart hela nedlagda fabriker och maskinparker. Så småningom köper han ut sin svåger ur firman. 1946 registrerar Bengt sin andra firma Brännehylte Handels.

1949 gifter sig Bengt och Hillevi i Kulltorps kyrka. De bygger ett hus i Brännhylte dit de flyttar 1952 och får samma år sonen Kent. Två år senare föds sonen Alf.

Fabriken i Brännehylte blir snart för liten och Bengt behöver expandera. 1957 köper han en lantbruksgård på ett område intill Store Mosse utanför Kulltorp. Området ligger avskiljt från samhället, långt in i den småländska tallskogen, och här har Bengt tänkt att han äntligen ska få känna lite frihet. Frihet att få göra som han vill och förverkliga sina drömmar, utan att ständigt bli synad och bedömd. Precis som en cowboy som levde efter sina egna lagar i Vilda Västern. Samma år tycker Bengt att det är dags att äntligen uppfylla sin barndomsdröm.

Visste du att…

…Big Bengt under sina år som affärsman bland annat har tillverkat järnvägsbommar, tandläkarstolar, sjukhussängar, kontorsstolar, brödrostar, tvättmaskiner, bensindunkar, kortlådor och husgeråd?

Amerikaresan

Under sin barndom och sina affärsresor genom Sverige har Bengt gång på gång stött på berättelser om Amerika. Drömmen om att själv resa till cowboyens hemland blir sann när han 1957 kan köpa två enkelbiljetter à 3000 kronor till sig själv och sin fru Hillevi. De tar sig över Atlanten på samma vis som de småländska nybyggarna gjorde ett sekel tidigare; en nästan tre veckor lång båtresa. Framme på amerikansk mark köper de en bil och ger sig ut på de evighetslånga motorvägarna.

Under resan får Bengt uppleva det som finns kvar av Vilda Västern och platserna han hört talas om. Bland annat besöker han många av de militär- och handelsfort som fortfarande står kvar som minnesmärken över den våldsamma erövringen av nytt land som präglat USA:s historia. Bengt känner sig fri och inspirerad under sin resa i Amerika. Här finns ingen jantelag och ingen som ser ner på de som lyckas tjäna pengar. The American Dream, föreställningen om att alla medborgare kan bli framgångsrika inom något oavsett samhällsklass, stämmer så väl in på de grundtankar Bengt fått med sig från sin barndom och sitt Småland.

Bengt tar med sig dessa intryck och mängder av berättelser hem till Småland. Men också en stark längtan till att bygga upp någonting eget. Att skapa någonting som ingen annan har gjort tidigare. Tänk om han kunde ta med sig myterna, legenderna och historierna om det verkliga Vilda Västern – och bygga upp det så att människor kunde få uppleva det igen? Tänk om han kunde skapa en plats dit människor kunde komma och känna sig fria som cowboys? Bengt har dock en viktig princip som han aldrig viker ifrån. Han avslöjar aldrig sina planer i förväg, inte för någon.

Väl hemma i Småland igen smider han sina nybyggarplaner, samtidigt som han utökar sin handelsverksamhet.

1965 blir året då Bengt äntligen får möjlighet att göra verklighet av det han byggt i tanken sedan han kom hem från Amerika. Utifrån sin egen fantasi, med hjälp av duktiga hantverkare, bygger han ett militärfort av överblivna telefonstolpar. Här är tanken att han ska samla sina kunder och affärsbekanta och bjuda dem på en upplevelse utöver det vanliga. Inuti fortet finns inom kort en saloon där Hillevi serverar god mat och dryck och en pool där besökarna kan ta ett dopp. Så småningom inser Bengt att gästerna också gärna vill bli underhållna, så han ber sina stallmedarbetare att sätta ihop en spännande Vilda Västern-show med cowboys och banditer. Bengts affärsbekanta älskar att komma till hans fort, och snart är det fler som är nyfikna.

Visste du att…

…Big Bengt är hedersmedborgare i staden Tucson, Arizona i USA? De Arizona-bor som vårdar västerntraditionerna uppmärksammade 1972 den svenske entusiasten. Bengt och yngste sonen Alf bjöds då in till Old Tucson där TV-serien High Chaparral spelades in. Där blev Big Bengt hedersmedborgare, som ett uppskattningsbevis för hans arbete att manifestera Vilda Västern i det gamla landet. Den sheriffstjärna han fick vid detta tillfälle har han sedan dess burit runt halsen.

Skapande år

Ryktet om Bengts unika bygge sprider sig snart i bygden. Nyfikna ortsbor kommer i sina bilar och försöker kika in genom palissaderna för att få en glimt av den egensinniga entreprenörens senaste upptåg. Bengts planer att bara använda fortet för egen del ändras snabbt.

1966 bestämmer han sig för att öppna upp fortet för allmänheten och bygger en riktig entré med biljettlucka. Fortet får namnet ”Fort Erlandsson”. Ett par år senare döper Bengt om det till ”High Chaparral” efter den populära västernserien från USA som visas på TV under den här tiden. För 5 kronor i inträde får besökarna se insidan av fortet, med blockhus, salooner, fläckiga Apaloosahästar, swimmingpool och finsk rökbastu. Succén är ett faktum. Besökare från hela Sverige vallfärdar till High Chaparral. Journalisterna likaså. Bengt blir med sitt Vilda Västern-fort och sina banbrytande idéer och åsikter en tacksam profil att lyfta fram i artiklar och reportage. Han får smeknamnet ”Big Bengt” av en journalist på Expressen, och snart är han ”Big Bengt” – sheriffen i Småland – med hela folket. Men Bengts vision stannar inte vid ett fort, utan han har större planer. Han vill skapa ett eldorado av frihet, där stora och små ska kunna koppla av, leka och ha kul. Här vill han att miljonärer, arbetare, bönder och politiker ska kunna träffas förutsättningslöst och ha roligt.

Utbyggnaden av High Chaparral tar sin början och Bengt är ivrig. När han får en idé ser han till att omsätta den i handling direkt. Så fort ett bygge är igångsatt, kilar Bengt vidare med sin cowboyhatt och funderar ut nästa idé. I snabb takt växer det fram en alldeles ny stad, som tagen ur de amerikanska västernfilmerna med John Wayne och Howard Hawks.

Strax därefter startar bygget av en autentisk västerngata med bank, saloon och sheriffstation. Västerngatan blir också huvudscenen för den publiklockande showen. Bengts energi tar aldrig slut, inte heller hans kreativitet och skaparlust. I takt med att han själv blir Big Bengt med hela svenska folket, blir High Chaparral snart ett av Sveriges största turistmål. Redan i slutet av 1970-talet har nöjesparken närmare 200 000 besökare per säsong. Att High Chaparral ska bli ett stort och betydande turistmål har Bengt dock aldrig planerat. Han ser Vilda Västern-staden som sin roligaste hobby, och växlar mellan livet som sheriff med cowboyhatt och affärsman och VD för Brännehylte Handels.

Visste du att…

…Sveriges första lingonwestern ”I död mans spår” spelades in på High Chaparral 1974?

Rubrikernas år

I början av 1980 anhålls Bengt för skattebrott och hämtas på sitt kontor i Kulltorp av poliser i uniform. Bengt hävdar att han är oskyldig och att hans affärer och bokföring alltid gått rätt till. Bengt, 60 år gammal, tillbringar sedan sammanlagt 103 dagar i häktet innan han släpps fri. Därefter startar en lång och utdragen rättsprocess, som utspelas till stor del i de svenska medierna. I februari 1982 döms Bengt för två fall av grovt skattebedrägeri till åtta månaders fängelse. Han frias samtidigt från tio åtalspunkter. Eftersom han suttit så länge i häktet blir den faktiska strafftiden endast 19 dagar.

Skattemålet resulterat i ett krav från skattemyndigheten på ca 200 000 kronor. Några månader senare kommer ett nytt krav från skattemyndigheten; de vill nu ha 1,5 miljon för obetald skatt och moms. Bengt nöjer sig inte med att bestrida kravet via brev eller telefon eller i pressen, utan han parkerar sig själv i en sovsäck utanför skatteverket i Jönköping och strejkar. ”Jag vill tala om för alla att jag är oskyldig, och jag tänker stanna här tills de lämnar mig ifred”, säger Bengt i en intervju med GT.

Bengt får under en stor del av sitt yrkesverksamma liv leva med att förknippas med svartbyggen, fusk och regelbrott. Om han själv får förklara, är anledningen till hans motstånd till vissa regler och lagar hans starka övertygelse om att varje individ måste få utvecklas och växa precis som han vill. Hans entreprenörskap bottnar i en stark tro på att varje människa ska kunna uppfylla sin dröm, utan att bli nedslagen av jantelag och byråkrati. Med all sannolikhet är det också denna starka tro på människans egen kraft och vilja som ligger till grund för den stora fascinationen för Vilda Västern, och friheten som just denna tidsepok står för.

I mitten av 1980-talet lämnar Bengt över rodret för Brännehylte Handels och High Chaparral till sina söner Kent och Alf. Går i pension gör han däremot inte. Fortfarande iförd sin cowboyhatt fortsätter han med nya projekt.

Numera drivs parken av Bengts barnbarn, bröderna Emil och Philip Erlandsson.

Outro

I år är det 50 år sedan Bengt Erlandsson slog upp portarna till High Chaparral. Både Big Bengt och Hillevi avled under 2016 och lämnade oss i stor sorg och saknad, men fascinationen för cowboyens storhetstid lever vidare genom High Chaparral. Varje år kommer en kvarts miljon besökare från världens alla hörn hit för att uppleva det vi älskar med Vilda Västern; spänningen, friheten, myterna och legenderna. Så nog kan man säga att Bengts dröm om att ta med sig Vilda Västern hem till Småland besannats.